Love,

Det är tomt, hennes hjärta är trasigt. All kärlek och värme har sipprat ut och kvar finns en tomhet av dess like. Hjärnan går på högvarv medan hjärtat tappert pumpar ut röd färg innuti hennes kropp. Fina och underbara minnen spelas upp som en film i huvudet, farvälet i ösregnet är den scen hon ser om och om igen. Regnet som faller ner och spolar bort det fina som de hade tillsammans, deras kärlek, allt flyter med i regnpölarna som bildas på marken de står på. Han vill gå, hon vill stå still. Ur de vackra bruna ögonen faller tårar ner längs hans kinder. Hon vill ta hans hand i sin och låta han gömma henne i sin varma famn, andas in hans doft, lyssna till hans hjärtsång, men hon vill inte falla, hon får inte falla så hon låser in sina känslor bakom ett galler i kroppen. Han är uppriven, hennes stora kärlek. Hennes hjärta. Och hon är orsaken till att det har fallit i tusen bitar. Lilla hon och hennes handling. Det är dags att fylla boken med nya kapitel, det är dags att vända blad. Den enorma saknaden finns kvar i hennes hjärta och där kommer han alltid ha en plats. De fina minnena, deras film, som hon kan spela upp när hon vill och vart hon vill då han ständigt finns i hennes tankar. Hon spelar deras spellista som hon skapade i början av det som skulle bli deras, när de blev ett tillsammans. Fina kärlekslåtar fyller de vita hörlurarna och hon känner hur klumpen i bröstet sakta växer och hon sjunker som en sten. Men hon ska bära på den saknad, sorg och kärlek hon känt och känner för hon skall inte flyga iväg. Det är dags att hon prövar sina vingar och det ska hon göra, men först måste hon öva på att flyga. Hon är som en fågel som har lämnat parholken. Det är dags för henne att pröva sina vingar. Och det själv.

 

I do not love you for the way my heart
Seems to live somewhere inside your chest
And I do not love you for the way your arms
They can hold me until I forget
And I do not love you for the way you’ve been
Exactly what I’m looking for
I love you for all of this and so much more

blogstats trackingpixel

3 reaktion på “Love,

  1. Gud vad bra du skriver Lovisa!!

    Du har en äkta talang.

    Och allt ordnar sig till slut ska du se <3

    Svar:
    Men åh, tack!! snäll du ska vara då. Ja tids nog gör det nog det men det är vägen dit som är så otroligt jobbig. Men jag ska klara det, det ska jag.
    Lovisa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>